Rymden har blivit en miljardindustri med fler än tusen anställda. I fabriker i bland annat Kista och Linköping monteras tekniska underverk för att placeras i omloppsbana.
600 kilometer ovanför jorden susar den 125 kilo tunga arktiska vädersatelliten runt i enorm hastighet.
Vi har utvecklat och byggt den på uppdrag av Europeiska rymdorganisationen (ESA), säger Fredrik Sjöberg, VD för OHB Sverige, inte utan stolthet.
Från och med 2029 kommer den att få sällskap av ytterligare en grupp liknande satelliter, monterade i Kista i Stockholm. För att ens kliva in i fabrikslokalerna behöver man ett hårnät, plastskoskydd och en labbrock. Det finns tryckkammare och rum för att röntga skarvarna i de känsliga systemen.
Det är inte bara vädersatelliter som byggs i lokalerna. Här står till exempel skalet till Comet-I, avsett att placeras 1,5 miljoner kilometer bort vid en av de så kallade Lagrange-punkterna, där den kommer att vara stationerad i flera år, i väntan på att en lämplig komet ska dyka upp och sedan skugga den.
”Djärv satsning”
OHB flyttade in i lokalerna så sent som förra sommaren, för att vara redo om ESA skulle ge företaget grönt ljus – och i mitten av mars skrevs kontraktet för ytterligare 20 satelliter på. Det innebär 248 miljoner euro (2,67 miljarder kronor) på kontot och nya jobb på OHB, som redan har tredubblats i storlek de senaste åren.
”Det var ett djärvt drag. Om Arctic Weather inte hade fungerat och levererat bra data hade ingenting hänt”, säger Sjöberg.
År 2023 var rymdindustrins globala värde 630 miljarder dollar, en siffra som förväntas tredubblas till 2035, enligt konsultföretagen McKinsey. Året därpå arbetade 1 545 personer heltid inom rymden i Sverige, som då omsatte drygt 4,9 miljarder kronor, enligt färska siffror från Rymdstyrelsen.
OHB har tredubblat företagets personalstyrka på några år. Men företaget är långt ifrån ensamt inom den svenska rymdindustrin. AAC Clyde Space i Uppsala bygger satellitteknik (med dotterbolaget Omnisys i Göteborg och Spacemetric i Sollentuna). I Stockholm finns raketföretaget Pythom, i Luleå startupen Vimotek och i Trollhättan tillverkar GKN Aerospace komponenter till rymdraketer.
Christer Fuglesang, professor vid KTH och Sveriges första astronaut, säger att det finns flera anledningar till varför rymden är het. En anledning är rymdkapplöpningen som pågår mellan Kina och USA. En annan är att kostnaden för att skicka utrustning ut i rymden nu är en bråkdel av vad den skulle vara med Elon Musks SpaceX.
Satelliterna har blivit fler – men mindre – och placeras närmare jorden, jämfört med tidigare då stora satelliter placerades längre ut i rymden.
Det kostar flera gånger mer att skicka upp något till det geostationära området. Då vill man verkligen ha en satellit som garanterat fungerar, och det blir väldigt dyrt. Nu skickar man upp många av dem, och det är inte så kritiskt om var och en fungerar; varje satellit blir mycket billigare, säger Fuglesang.
En annan anledning är den oroliga världen runt omkring oss.
Det som kanske har ökat särskilt är insikten att rymden är mycket viktig ur ett säkerhetsperspektiv – att vi behöver våra egna förmågor i rymden.
Beställ från Amazon
Beyond Gravity ligger i Linköping; företaget byggde nyligen en ny fabrik och har fyrdubblat sina anställda till mer än 320 på tio år. Sedan starten på 1980-talet har företaget sköt upp 1 500 satelliter, säger affärsutvecklaren Magnus Engström.
”Vi har verkligen sett skillnaden på rymdmarknaden över tid. Vi har inte inhemska kunder i någon större utsträckning, de finns utanför gränsen”, säger Magnus Engström.
År 2021 fick företaget en order på 3 miljarder dollar för att bygga separationssystemet för Amazons Starlink-konkurrent Kuiper. Hittills har 250 satelliter placerats i rymden, med ytterligare 3 000 som väntar.
Men att anpassa sig till en så enorm order innebär också risker – för vad händer med fabriken när den väl är levererad?
När vi sätter upp ett sådant här produktionssystem måste vi få avkastning på det. Vi arbetar med uppföljningsaffärer, men även nya konstellationsprojekt där vi är bättre positionerade idag tack vare vår tillverkningsförmåga.
Vill ha: Egna raketer
Lotta Edholms (V) visitkort säger minister för gymnasieutbildning, högre utbildning och forskning. Att hon också är rymdminister talas mindre om, trots att hon tänker på rymden allt oftare, säger hon. Hon tycker att Sverige gör bra ifrån sig, men menar att det är en brist att Sverige inte har egna stora raketer som kan placera objekt i omloppsbana.
Jag hoppas verkligen att Esrange (i Kiruna) kommer att kunna göra detta. Sanningen är att vi inte har den kapaciteten på europeisk mark inom EU idag. Jag ser det som nödvändigt.
Samtidigt medger hon utan att tveka att Sverige har gjort alldeles för lite inom rymdområdet, en insikt som har framkommit under senare år. Vid den be
